TRYCKSAKER
 

Katalog | 2014-07
Prislista 2014-07

 
MER INFORMATION

medias® produktkatalog

Rullningslager och glidlager
TRYCKSAKER
 

Katalog | 2012-08
Rolling bearings
Ball bearings, Roller bearings, Needle roller bearings, Track rollers, Bearings for screw drives, Insert bearings/housing units, Bearing housings, Accessories

 
 

Katalog | 2009-11
Large Size Bearings
Ball bearings Roller bearings Back-up rollers Spherical plain bearings Bearing housings Accessories

 
Produkter & Tjänster

Rullningslager och glidlager

Lager för rotationsrörelse utförs som rullningslager eller som glidlager. Man skiljer på om de uppträdande krafterna överförs mellan delar som rör sig mot varandra med rullande eller glidande element.

Rullningslager

Rullningslager består i allmänhet av två lagerringar med integrerade löpbanor. Mellan ringarna placeras rullkroppar som rullar på löpbanorna. Som rullkroppar används kulor, cylindriska, koniska, sfäriska rullar och nålrullar. Ett hållare styr i regel rullkropparna, håller dem på lika avstånd från varandra och hindrar att de berör varandra. Vid nållager och flänslösa sfäriska rullager svarar hållaren dessutom för att rullkroppsaxeln har rätt läge. Hos isärtagbara lager håller hållaren samman rullkropparna och underlättar därmed montering av lagret. För speciella tillämpningar används även fullrulliga, -kuliga eller -nåliga rullningslager.
Standardmaterial för plåthållare är stål, för vissa tillämpningar även mässing. Massiva hållare finns i mässing, stål, vävlaminat och andra material. Hållare av termoplastiska plaster är också mycket utbredda, i synnerhet sådana av glasfiberförstärkt polyamid.
Löpringar och rullkroppar är huvudsakligen av genomhärdat kromstål, dessutom används emellertid även sätthärdningsstål. Speciallager för extrema driftsförhållanden – belastning, varvtal, temperatur, korrosion – består av temperaturfasta och/eller icke-rostande stål, plast, keramik samt andra material.
Rullningslager finns öppna samt tätade på en eller båda sidor. De mest gångbara tätningstyperna är spalt- och läpptätningar.

Egenskaper och användning

Varje rullningslagertyp har karakteristiska egenskaper som gör just den typen speciellt lämplig för ett visst lagringsfall. Några generella regler när det gäller val av lagertyp finns egentligen inte, eftersom nästan alltid flera faktorer måste beaktas och vägas mot varandra. Till exempel måste man förutom belastning och varvtal också ta hänsyn till påverkan av till exempel temperatur, smörjning, vibrationer, inbyggnad och underhåll osv. I många fall bestäms minst ett av lagrets huvudmått – oftast håldiametern – av omgivningskonstruktionen.
Rullningslager för huvudsakligen radiella belastningar benämns radiallager. De flesta radiallager tar upp kombinerade belastningar, t.ex. spårkullager, vinkelkontaktkullager, koniska rullager eller sfäriska rullager. Cylindriska rullager N, NU, de flesta nållager, nålbussningar samt nålkransar kan endast belastas radiellt.
Rullningslager för huvudsakligen axiella belastningar benämns axiallager. Sfäriska axial-rullager och enkelverkande axialvinkelkontaktkullager tar upp kombinerade axial- och radiallaster. Övriga axiallager är endast lämpliga för axiallaster.
Om det endast finns litet utrymme i radiell riktning, väljs lager med mindre tvärsnittshöjd, t.ex. nålkransar, nållager utan eller med innerring, spårkullager och sfäriska rullager i vissa serier.
Om det axiella utrymmet är begränsat är vissa serier av enradiga cylindriska rullager, spår- eller vinkelkontaktkullager lämpliga vid radiell och kombinerad belastning. För axiella belastningar används axialnålkransar, axialnållager eller axialspårkullager i vissa serier.
En ytterligare egenskap är det sätt hur lagret styr en axel. Det finns lager som tillåter axiella förskjutningar, lager som styr en axel i en eller i båda axiella riktningarna och lager som är självinställande och därmed tillåter snedställningar av anslutningskonstruktionen.
Vid bestämning av lagerstorlek är i första hand graden och typen av belastning – dynamisk eller statisk – lagrets bärförmåga samt kraven på lagrets användningstid och driftssäkerhet utslagsgivande. Roterande lager belastas dynamiskt. Statisk belastning har lager vid mycket långsam relativ rörelse mellan lagerringarna, vid oscillerande rörelser och vid belastningar i stillestånd. Generellt kan rullager belastas högre än kullager vid samma yttre dimensioner. Vid mindre och medelkraftiga belastningar används därför mest kullager, vid högre belastningar och större axeldiametrar används ofta rullager.

Glidlager

Glidlagringar har precis som rullningslagringar till uppgift att stöda eller styra delar som rör sig mot varandra. De krafter som uppstår måste då tas upp och överföras. Lagringselementen vid rullningslagringar separeras dock genom rullande delar – rullkroppen – medan den rörliga komponenten – oftast en axel, en tapp eller en list – vid glidlagringar glider på glidytan på en stillastående lagerhylsa, en lagerskål eller en glidlist. Glidrörelsen sker därmed direkt mellan lagerkroppens glidskikt och respektive lagrad del. Smörjningen säkerställs genom inlagrat smörjmedel eller som ett pålagt fast skikt på en stödkropp. Vid radiell rörelse säkerställer lagerspelet mellan axeln och glidskiktet glidpartens rörlighet.

Glidlager finns som radiallager, axiallager, remsor, halvskålar och i många andra former. De är tystgående och är speciellt lämpliga när höga belastningar ska upptas vid förhållandevis långsamma roterande eller oscillerande rörelser samt vid höga och låga temperaturer. Genom de mångsidiga specifika egenskaperna används de också inom nästan alla industriområden, i synnerhet när det endast finns begränsat monteringsutrymme.